Skalbaggen

Fan alltså. Ibland är inte livet så jävla roligt trots allt. Och JA, jag uppskattar mitt liv och jag har det bra och mat på bordet och vänner som bryr sig och allt det där. Men just nu är det inte roligt bara. Och inte blir det bättre av att den ena efter den andra berättar för mig att jag verkar deppig hela tiden... För ja, det kanske jag är, jag är ändå glad från och till men jag är deppig just nu. Jag har inget jobb och tjänar inga pengar. Och pengar = möjlighet att göra vad man vill. Just nu känner jag mig LÅST. För jag har inte de där mirakelpengarna som jag HELT ÄRLIGT tror hade gjort allting bättre. Jag skiter i att människor säger att man inte blir lycklig av pengar. För JO, det är jag övertygad om att man blir. Jag har dessutom förutsättningarna till att göra massa grejer som jag skulle vilja göra, men jag har inte medlet till att göra det.

Det blir att man för det mesta bara sitter hemma om dagarna och bloggar/läser bloggar, kollar facebook, kollar mailen om det kommit något otroligt mail som säger "Lina, du har fått jobb hos oss! Vi vill ha dig! Kom så fort du kan!". Men det mailet kommer aldrig. Och visst jag har kanske inte legat på så flitigt på jobbfronten. Men jag är så trött på alla som tjatar om de här JÄVLA JOBBEN som man tydligen måste ha för att få pengar.

Missförstå mig inte, jag har definitivt INTE bangat ett jobb där jag får slita för pengarna, det är mest själva tjatet om ansträngningen, samtidigt som man är deppig, samtidigt som fler och fler får jobb och pengar runt omkring en, samtidigt som man känner pressen inifrån.

Och självklart har vi även den där elendiga kärleken som ju MÅSTE vara så komplicerad. Det gör ju inte situationen bättre heller precis...