Uppdatering 2
Har från Söndagkväll till tisdag varit hos Marc. Vi har spelat massa basket i Lund med Jacob. Har faktiskt blivit riktigt skillad på basket nu :) sen åkte vi till Bjärred tisdagkväll och har varit här tills idag. Marc åkte hem imorse. Med tanke på att jag inte uppdaterat om mig och Marc på länge så måste väl det låta lite konstigt med tanke på att vi gjort slut... Men ja, vi har bestämt att bara göra vad vi känner för "in the moment" och se var det tar oss.
Ända sedan vi gjorde slut har vi typ ENDAST haft det bra, allting är bra... Pratade om det en del idag och kom fram till att det kasnke har berott på att vi var tillsammans för mycket innan, att det till slut stod oss upp i halsen. Hade tyup inte tid till våra egna liv och hobbys. Det har jag faktiskt också känt nu när vi varit ifrån varandra mer, att jag känner mig mer inspirerad till att göra saker för mig själv eller med mina kompisar. Känns lite som ett "wake up call" som var välbehövligt. Även om det har varit det jobbigaste jag någonsin gått igenom.
Tror att det blev så med tanke på lumpen. Man träffades bara snabbt på helgerna då, och ibland bara varannan helg. Det gjorde att när lumpen väl var avklarad så blev det snarare en obsession att man skulle vara tillsammans konstant och maximera tiden med varandra så mycket man kunde för det var det man hela tiden försökte göra under lumpen (if it makes any sense). Till slut står man varandra upp i halsen och glömmer helt bort sitt eget liv....
Marc tycker också att det känns bra nu...men vi har kommit överens om att inte skynda tillbaka in i någonting förrän båda är säkra. Vill verkligen inte komma tillbaka in i den onda spiralen igen. Och jag orkar verkligen inte gå igenom samma sak igen. Känns bra just nu...
Ända sedan vi gjorde slut har vi typ ENDAST haft det bra, allting är bra... Pratade om det en del idag och kom fram till att det kasnke har berott på att vi var tillsammans för mycket innan, att det till slut stod oss upp i halsen. Hade tyup inte tid till våra egna liv och hobbys. Det har jag faktiskt också känt nu när vi varit ifrån varandra mer, att jag känner mig mer inspirerad till att göra saker för mig själv eller med mina kompisar. Känns lite som ett "wake up call" som var välbehövligt. Även om det har varit det jobbigaste jag någonsin gått igenom.
Tror att det blev så med tanke på lumpen. Man träffades bara snabbt på helgerna då, och ibland bara varannan helg. Det gjorde att när lumpen väl var avklarad så blev det snarare en obsession att man skulle vara tillsammans konstant och maximera tiden med varandra så mycket man kunde för det var det man hela tiden försökte göra under lumpen (if it makes any sense). Till slut står man varandra upp i halsen och glömmer helt bort sitt eget liv....
Marc tycker också att det känns bra nu...men vi har kommit överens om att inte skynda tillbaka in i någonting förrän båda är säkra. Vill verkligen inte komma tillbaka in i den onda spiralen igen. Och jag orkar verkligen inte gå igenom samma sak igen. Känns bra just nu...
Kommentarer
Trackback